

|
Kungssången
I.
Ur svenska hjärtans djup en gång
en samfälld och en enkel sång,
som går till kungen fram!
Var honom trofast och hans ätt,
gör kronan på hans hjässa lätt,
och all din tro till honom sätt,
du folk av frejdad stam.
II.
O konung, folkets majestät
är även ditt: beskärma det
och värna det från fall!
Stå oss all världens härar mot,
vi blinka ej för deras hot:
vi lägga dem inför din fot -
en kunglig fotapall.
III.
Men stundar ock vårt fall en dag,
från dina skuldror purpurn tag,
lyft av dig kronans tvång
och drag de kära färger på,
det gamla gula och det blå,
och med ett svärd i handen gå
till kamp och undergång.
IV.
Och grip vår sista fana du
och dristeliga för ännu
i döden dina män!
Ditt trogna folk med hjältemod
skall sömma av sitt bästa blod
en kunglig purpur varm och god,
och svepa dig i den.
V.
Du himlens Herre, med oss var,
som förr du med oss varit har,
och liva på vår strand
det gamla lynnets art igen
hos sveakungen och hans män.
Och låt din ande vila än
utöver nordanland.
|
La Chanson du Roi
I.
Une fois du plus profond des cœurs suédois,
un joint et une chanson simple,
qui va au roi!
Sois fidèle à lui et à sa maison,
allumez la couronne sur sa tête,
et toute votre foi en lui investit,
toi, gens de renom.
II.
Oh King, Majesté du peuple
C'est aussi le tien - embrasse-le
Et protégez-le de la chute.
Si toutes les armées de Terra se dressent contre nous,
Nous ne craignons pas leur menace
Nous les plaçons devant votre pied
Comme un repose-pied royal.
III.
Mais si un jour notre chute est proche
De vos épaules, laissez tomber le manteau
Enlevez le fardeau de la couronne
Et mettez les couleurs bien-aimées
Le vieux jaune et le bleu,
soulevez l'épée par la poignée et allez
Vers la guerre et le destin.
IV.
Soulever notre dernière bannière dans votre main
Et menez encore vos hommes
Jusqu'au bout et dans la mort
Votre peuple fidèle du stock de héros,
De leur meilleur sang, ils coudront
Une robe royale, chaude et pure
Et enveloppe-toi dedans.
V.
Toi Seigneur du Ciel, reste avec nous
Comme vous le faisiez autrefois
Et vivre sur nos rivages
l'ancienne vie et esprit
Du roi Svea et de ses hommes
Et laisse ton esprit se reposer
Au-dessus de la terre du nord.
|